Pressmeddelande / FIBER ART I-III Galleri Grå, Sthlm - av William Easton

textil konst fiberartsweden
Pressmeddelande / FIBER ART I-III Galleri Grå, Sthlm
av William Easton
1 juni 1998
(scroll down for English version)
När Galleri Grå nu presenterar FIBER ART, en utställning i tre delar med verk av 20 konstnärer, ger det en sällsynt möjlighet att i Sverige se en angelägen utställning av en dynamisk riktning i den nutida konsten.

Både i USA och Europa har fiber art under de båda senaste decennierna gjort sig gällande som ett mycket viktigt område inom samtidskonsten och ett alternativ till tendenser som varit dominerande vid åskilliga konstskolor och universitet. Av de verk som visas på den här utställningen framgår tydligt att samma utveckling p%aring;går i Sverige, där en rad konstnärer har framträtt med verk som skulle hävda sig väl på den internationella konstscenen. Denna riktning har tyvärr intye uppmärksammats efter förtjänst och den har hittills funnits representerad på ytterst få svenska utställningar av betydenhet. Utställningen FIBER ART kan därför uppfattas som en programförklaring. Samtliga deltagande konstnärer har utexaminerats frå Konstfacks Institution för Textil Konst och Formgivning mellan åren 1979 - 1997, så man skulle kunna säga att det tog tjugo år att skriva programförklaringen.

Kuratorer för utställningen är konstnär Petter Hellsing, fd huvudläraren Saimi Kling och professor Veronica Nygren institutionen för Textil Konst och Formgivning, och de utställda verken spänner över en lång rad olika uttryck och synsätt. Att rätt och slätt betrakta det dessa konstnärer gör för textila konstverk skulle därför vara att helt missa poängen både med utställningen och med deras sätt att arbeta. Här är det fråga om konstnärer som refererar lika mycket till Eva Hesse, Louise Bourgeoise och Mona Hatoum som till Edna Martin eller Hannah Ryggen. Skillnaden mellan fiber art och andra discipliner finns antydd i en apokryfisk historia om denna konstriktnings födelse. Det ber¨ttas att en grupp, främst kvinnliga, skulpturelever vid en stor amerikansk konstskola som hade tröttnat på skulpturlinjens översittaraktiga, landskapsdominerande skulpturtradition marcherade ut till institutionens parkeringsplats där de krävde att det skulle byggas en institution omkring dem. Utställningen FIBER ART tycks göra ett liknande provokativt utspel och även om de utställda verken förenas av åtskilliga specifika teman, är det inget av dessa som definierar eller sätter några gränser för konstnärernas mycket förutsättningslösa arbetssätt. Om man ändå skulle peka på några gemensamma idéer, skulle det kanske vara deras tillbakavisande av tanken på fiber art som hantverksutövning, deras vägran att låta sig marginaliseras inom ramen för existerande konstriktningar, intresset för olika materials ursprung och kulturella innebörder, samt omsorgen och medvetenheten om framställningens detaljer.

FIBER ART I II III är därför en viktig avsiktsförklaring och en utställning som kräver vår uppmärksamhet.

William Easton juni 1998
översättning Maria Ekman

////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////

When Gallery Grå now presents FIBER ART, an exhibition in three parts with pieces of art by 20 artists, it provides a rare possibility here in Sweden to see an important exhibition of a dynamic trend in contemporary art.

In the United States as well as Europe fiber art has manifested itself, during the last decades, as a very important sphere within contemporary art and an alternative to tendences which has been dominant at a good deal of artschools and universities. By the exhibited works it is evident that the same development takes place in Sweden where many artists has brought out works of art which very well would indicate their position on the international artscene.. This discipline has unfortunately not been aware of, according to its deserts and it has until now been represented at very few swedish exhibitions of importance. The exhibition FIBER ART could because of that be regarded as a manifesto. All the participants have been graduated from (The Royal College of Arts, Crafts and Design Konstfack) at the Textile Art department between 1979 ­ 1997, so you could say it took twenty years to write the manifesto.

Curators of the exhibition are the artist Petter Hellsing, the former headmaster Saimi Kling and the professor Veronica Nygren at the Institution for Textile Art and Design. The artworks reveal many different expressions and approaches. To consider the works of these artists only as handicraft would therefore be to miss the whole point of the exhebition and with ther way of working. These are artists who refers as much to Eva Hesse, Louise Bourgeoise and Mona Hatoum as to Edna Martin or Hanna Ryggen The difference between fiber art and other diciplines is implied in a apocryphal story about the birth of this discipline of art. It was told that a group, foremost female students of sculpture at a big american artcollege, became fed up with the bullying, landscape-dominated tradition of sculpture at the institution. They marched to the parkingplace outside where they demanded that there should be built an institution around them.. The exhibition FIBER ART seems to make a similar provocation and even if the exposed works of art are connected by several specific themes, none of these define or set any limits for the artists unprejudiced way of working. If you would point out some common ideas though, maybe it would be their reject of fiber art as a practic of handicraft, their refusal of beeing marginalized within the frames of existing tendencies of art, the interest of the origins of materials and their cultural implications, and the care and awareness of the details of the depiction. FIBER ART I II III is therefore an important intentional explination and an exhibition that demands our attention.

William Easton 1998